Seniorernas Tågluffarvandring Maj 2011. Från stationshuset i Björsäter, via gamla tågbanvallen till Åtvidabergs stationshus.
Vi var några scouter som ville uppleva ur det var att vara tåg för länge sedan, på den tiden då det gick tåg mellan Björsäter och Åtvidaberg. Och för den delen längre ut i världen också. Vi avgick 12.03 från stationshuset i Björsäter och ägarinnan Cissi var snäll och tog bilden. Först följer vägen den gamla banvallen men vid Mulstad blir det riktig terräng, och där ser vi också ett banvaktarhus. Via dressinåkning i Lakvik , lunch vid Rosenhill och en kalasfin vandring till Gruvsjön med det inhuggna årtalet i berget, hittar vi så fram till Bersbo. Här undersökte vi allt från ”Oaddor” till lavar och jordkällare. Till och med lite tjära från svunna tiders linsmörjning hittade vi! Övernattningen blev på vägen upp till krutkällaren – ett jättefint ställe strax bredvid banvallen. Morgonen därpå är det avgång 09.03 från spår 1 södergående. Utan att se röken av de sedvanliga svenska tågförseningarna kom vi iväg på vår resa. En toppenfin vandring längs banvall och skogsväg, som en gång varit banvall. Så kom vi fram till Edshyttan, träffade bonden själv, som berättade mer om var hyttan en gång varit, samt om en svavelkälla som skulle finnas ”bortöver”. Efter Edshyttan hittade vi stora varphögar där vi alla tog varsin souvenir i form av nåt som varit smält en gång. Banvallen följer sedan landsvägen fram till strax före Vrånghult. ”En bra väg att ta om man har trimmat moppen” hasplade någon med egen erfarenhet ur sig. Härefter går vägen i stort sett spikrakt in till sockertoppen där den svänger av in på industriområdet och ansluter via skroten till det riktiga tågnätet. Vi närmade oss högtidligt stationshuset i Åtvidaberg som vi klappade varsamt, till de fasadrenoverande inhyrda polska snickarnas stora munterhet. Sen blev det en bautaglass på Stallkiosken och strax därefter kom Charlotte och hämtade hem oss alla. Jag tyckte detta var en urskön och lärorik hajk. Jag hoppas det var fler som tyckte det. Någon började genast prata om 3maha… och tja – kanske det!
Stort tack till Tobias Dahlbergs som fixade fram gratis dressiner och till Nils och Maina Sanström för ert försök att lära mig lite kultur att förmedla till scouterna.
Vid pennan / Mikael Ekström
